Annat perspektiv
Kom hem från skolan för ett tag sen. Lagom tråkig dag i skolan, vi tittade på film två lektioner, mio min mio. Jag har sätt den väldigt många gånger förut, men första gången nu faktiskt som jag tänkte på hur fejk det såg ut när dom pratade.. Annars var skoldagen som en helt vanlig skoldag. Jag väntar just nu på att klockan ska bli tre så att Robin slutar så ska jag nog dra till honom sen.Det är min tur att gå vidare i livet
som sagt jag ser tillbaka på tiden fast
saker kommer alltid hända
men genom tiden kommer det förändras
har blivit sviken allt för många gånger
aldrig blivit älskad det ger mig fet ångest
så många gånger man har stått där helt ensam
det har fått mig att tappa känslan att älska
sätter mig ner och tänker genom mitt liv
det jag kommer fram till från den tid som har varit
det är mitt liv från ett annat perspektiv
mamma sa alltid att kärlek är komplicerat
att det är svårt att få upp en på benen
men jag menar jag strävar en sanning den saga
jag vill hitta mig en framtid där jag ser på livet som en förändring
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
längtan får mig leva ensam med känslan
men att aldrig kunna älska eller kämpa
det får mig inse att sanning är på allvar
ribban ligger lågt så vad finns kvar
ett barn som jag som inte får ett svar
jag känner mig själv men snälla hjälp mig
hur ska jag kunna leva med ett nej från mina känslor
att kunna älska dig
det finns mycket som jag vågat under mitt liv
jag insåg att möta sanningen fick mig rädd
att försöka hitta mig själv
det är min sanning att jag fick möta hatet
men tiden fick mig att förändra svaret
jag fann tröst och sakna denna närhet
för pennan och blocket det gav mig kärlek
min framtid får ta den tid det tar för
det som kommer tillbaks det stannar alltid kvar
det lämnar mig inte ensam med rädslan
att förlora den största känslan och vara ensam
nu är dagen inget för mig att tänka tillbaka
att det jag förlorat har blivit till saknad
men att jag vet att saker har förändrats
som jag sa i början saker kommer hända
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
som sagt jag ser tillbaka på tiden fast
saker kommer alltid hända
men genom tiden kommer det förändras
har blivit sviken allt för många gånger
aldrig blivit älskad det ger mig fet ångest
så många gånger man har stått där helt ensam
det har fått mig att tappa känslan att älska
sätter mig ner och tänker genom mitt liv
det jag kommer fram till från den tid som har varit
det är mitt liv från ett annat perspektiv
mamma sa alltid att kärlek är komplicerat
att det är svårt att få upp en på benen
men jag menar jag strävar en sanning den saga
jag vill hitta mig en framtid där jag ser på livet som en förändring
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
längtan får mig leva ensam med känslan
men att aldrig kunna älska eller kämpa
det får mig inse att sanning är på allvar
ribban ligger lågt så vad finns kvar
ett barn som jag som inte får ett svar
jag känner mig själv men snälla hjälp mig
hur ska jag kunna leva med ett nej från mina känslor
att kunna älska dig
det finns mycket som jag vågat under mitt liv
jag insåg att möta sanningen fick mig rädd
att försöka hitta mig själv
det är min sanning att jag fick möta hatet
men tiden fick mig att förändra svaret
jag fann tröst och sakna denna närhet
för pennan och blocket det gav mig kärlek
min framtid får ta den tid det tar för
det som kommer tillbaks det stannar alltid kvar
det lämnar mig inte ensam med rädslan
att förlora den största känslan och vara ensam
nu är dagen inget för mig att tänka tillbaka
att det jag förlorat har blivit till saknad
men att jag vet att saker har förändrats
som jag sa i början saker kommer hända
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
och ingen fucking jävel kommer förstå
jag vandrar livets väg i ensamhet
jag stannar till min själ i evighet
hoppat är långt bort och jag kan inte nå
Kommentarer
Kategorier
Arkiv
Bloggvänner
Sök i bloggen
